Vetenskapsradion På djupet-logo

Vetenskapsradion På djupet

Science & Technology News

Vi går på djupet i forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Lars Broström

Location:

United States

Description:

Vi går på djupet i forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Lars Broström

Language:

English


Episodes
Ask host to enable sharing for playback control

50 år med genteknik - från ”leka gud” till tålig majs (R)

7/8/2024
För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror? Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var. Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen. När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv. I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala. Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Duration:00:19:34

Ask host to enable sharing for playback control

Nappar det så smärtar det – detta vet vi om fiskens upplevelser (R)

7/7/2024
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet. Programmet är en repris från mars 2024. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Jenny Berndtsson Djurvall jenny.berndtson@sverigesradio.se Producent: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Duration:00:19:32

Ask host to enable sharing for playback control

Därför kan du ha haft fästingsmittan TBE utan att veta om det (R)

7/1/2024
2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar. Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige. Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Duration:00:19:27

Ask host to enable sharing for playback control

Vägvalen kring cannabislegalisering (R)

7/1/2024
Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi. Programmet är en repris från 29 april 2024. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Duration:00:19:31

Ask host to enable sharing for playback control

Den nya medicinen mot fetma som verkar kunna hjälpa mot fler av våra värsta sjukdomar

6/25/2024
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem. Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Duration:00:19:31

Ask host to enable sharing for playback control

Läkemedlen som kallas ”game changer” för överviktiga – och tar slut för diabetiker

6/23/2024
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som blivit viktminskningspreparat är så populärt att det tar slut på apoteket, men hur fungerar det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig. Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar. Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Duration:00:19:33

Ask host to enable sharing for playback control

Hon var en av tusentals estlandssvenskar som SS-officeren hjälpte att fly undan ockupationen

6/17/2024
Den svenska minoriteten i Estland bestod av ca 9 000 personer. Nästan alla flydde till Sverige under andra världskriget, många med hjälp av en tysk SS-officer. Var han en hjälte eller en girig människosmugglare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 2 av 2. I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men under andra världskriget när först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I denna andra del hör vi om SS-officeren Ludwig Lienhard som många av dem såg som en hjälte, men som också beskrivs som en skrupelfri flyktingsmugglare som skodde sig på andras flykt. Medverkande: Endel Enggrön och Maria Gilbert, båda födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Jörgen Hedman, historiker som ägnat sig åt den estlandssvenska historien; Marcus Wallén, historisk författare vars senaste bok ”Falkens flykt” handlar om Ludwig Lienhard. Programledare: Mats Carlsson-Lénart. Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Duration:00:19:33

Ask host to enable sharing for playback control

Den svenska minoriteten i Estland som tvingades fly under andra världskriget

6/15/2024
I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 1 av 2. När först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte längre någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I den första delen besöker vi Rågöarna och Hapsal, där estlandssvenskarna en gång dominerade, och hör om bakgrunden och om varför flykten blev nödvändig. Medverkande: Einar Mihlberg, Endel Enggrön, Maria Gilbert, alla födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Erik Söderberg, entreprenör och djurbonde Rågöarna, Estland; Göran Hoppe, professor emeritus i kulturgeografi, Uppsala universitet; Ülo Kalm, chef Aibolands museum, Hapsal, Estland. Programledare: Mats Carlsson-Lénart. Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Duration:00:19:35

Ask host to enable sharing for playback control

Tokyos tunnlar mot översvämningar räcker inte längre

6/9/2024
Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete. Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Reporter: Jonatan Järbel Producent och programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Duration:00:19:33

Ask host to enable sharing for playback control

Vitt snus skapar nya generationer nikotinberoende

6/8/2024
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället. Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Duration:00:19:34

Ask host to enable sharing for playback control

Här lägger EU miljarder till forskning – för att bli oberoende av stormakterna

6/4/2024
EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu pågår planeringen för nästa stora ramprogram för forskning, som ska omfatta åren 2028-2034 och som väntas kosta mer än 100 miljarder Euro. Samtidigt aktualiseras diskussionen om akademisk frihet - är det EU:s roll att se till att forskningen går fri från politisk styrning? Medverkande: Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet och Sofia Lodén, ordförande i Sveriges Unga Akademi. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Duration:00:19:30

Ask host to enable sharing for playback control

Självkörande taxibilar lämnar labbstadiet – men privatbilister får hålla i ratten i decennier

5/30/2024
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina. Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen. Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor. Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer. Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid. Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden. Reporter: Marcus Hansson Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Duration:00:19:32

Ask host to enable sharing for playback control

Här är robotarna som övar under jord inför uppdrag i rymden

5/28/2024
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Programledare och producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Duration:00:19:33

Ask host to enable sharing for playback control

”Läkemedlen skulle vara värdelösa utan hans smarta leveransmetoder”

5/24/2024
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme. Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent och programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Duration:00:19:32

Ask host to enable sharing for playback control

Så vet järnsparven när den är framme efter flytten

5/21/2024
Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa. Programledare och producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Lisa Henkow lisa.henkow@sverigesradio.se

Duration:00:19:29

Ask host to enable sharing for playback control

Kornas horn bränns bort – tills gensax eller avel har avskaffat dem

5/19/2024
Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kor har horn. Horn är vassa. Och kor med vassa horn kan vara riktigt farliga både för människor och för andra kor. Därför avhornas en stor del av mjölkkorna i det svenska lantbruket. Det sker främst med hjälp av brännjärn. Ett alternativ skulle kunna vara att klippa bort hornen med en gensax. Men kanske är det ändå avel som gör att kohornen nu är på väg att helt försvinna från de svenska lagårdarna. Vi följer med när djurskötaren Klara Hultgren avhornar kalvar tillsammans med Anders Karlberg på hans mjölkgård i Östergötland. De använder brännjärn. Därför är veterinären Ingeborg Tormalm med och söver, bedövar och ger kalvarna smärtlindring. Annelie Carlsbecker på Gentekniknämnden berättar om hur man kan avhorna kalvar med genteknik istället för brännjärn. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Programledare och producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Duration:00:19:30

Ask host to enable sharing for playback control

Lurad via luren – här är bankernas motdrag mot bedrägerierna

5/14/2024
Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I februari kallade statsministern bankerna till möte för att uppmana till åtgärder mot bankbedrägerierna. Denna vecka återkom de med sitt svar. Vi repriserar stora delar av ett reportage från i mars, om hur bankbedrägerier skulle kunna stävjas – och hör om åtgärdsplanen från bankerna med hjälp av Ekonomiekots Philip Ramqvist. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Reporter: Ylva Carlqwist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Duration:00:19:29

Ask host to enable sharing for playback control

Lurad via luren – här är fällorna telefonbedragarna utnyttjar (R)

5/12/2024
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats. Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor. Programmet är en repris från mars i år. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Duration:00:19:31

Ask host to enable sharing for playback control

Kiruna skakar och spricker: ”Dörrfodret rasade in – tre gånger!”

5/4/2024
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta. LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Duration:00:19:31

Ask host to enable sharing for playback control

Kiruna skakar och spricker: Sjukhuset glider isär snabbare än väntat

5/4/2024
På Kiruna sjukhus finns sprickor i väggarna och huskropparna håller på att glida isär. Byggnaden påverkas av gruvan tidigare än LKAB räknat med. Några verksamheter kan få flytta ut i baracker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gruvbolaget har tagit ut borrkärnor från berget i och kring gruvan för att stämma av andra undersökningar av hur det förändras. Vi besöker borrkärnearkivet nere i en gruvgång, sjukhuset med sina sprickor och kärvande dörrar – och den mäktiga Kiruna kyrka som ska flyttas under nästa år. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Duration:00:19:31